Trädgårdsslit

Läste på internet under gårdagens kväll om rotsnurr på krukodlade rhododendron. Det yttrar sig som att det är som en filt av fina rottrådar på insidan av krukan. Konsekvensen av detta kan bli att plantan långsamt förtvinar. Hjälp, tänkte jag. Jag som köpt en extra stor st Michel rhododendron och det var ju just så som det såg ut när jag tog den ur krukan förra veckan då den hamnade i jorden.

Det handlar ju inte bara om att göra rätt saker i trädgården utan även om att göra det som görs på någorlunda rätt sätt.

Jag grävde upp plantan, och mycket riktigt, var där inte som en extra kruka av fina rottrådar. Jag tog mod till mig och skar sex snitt på cirka 2,5 cm runt kanten och ett snitt i botten. Sedan försökte jag krafsa så gott jag kunde med fingrarna i varje snitt. Rhododendronplantan fick sedan extra torv utblandat med tallbar i den upphöjda bädden. Gjorde också en liten vall runt plantan så att vattnet inte ska rinna ner längs kanten utan ner i gropen.

När jag ändå var i farten i morgonregnet fick även mitt nyinköpta blåbär sin placering. Även här vågade jag mig på att skära i rotklumpen. Till blåbäret blandade jag extra mycket tallbarr i jorden och satte den i upphöjd odlingsbädd. Jag tänker att det är viktigt med jord som värms upp tidigt på säsongen om blåbäret ska kunna klara sig.

Blåbäret har redan blommor och fruktämnen till skillnad mot de plantor som övervintrat.

Skickat via Blogsy

Plantagen vid Bergianska trädgården i Stockholm

Det är kul att besöka plantskolor i södra Sverige tycker jag. Där kan man hitta lite, för oss i norr, ovanliga sorter och även se sådant som man inte för ett ögonblick kan få för sig att prova i norr.

I dag hade jag lite tid över innan planet ska gå så jag passade på att göra ett besök. Vem vet vad man kan finna tänkte jag. Jag haft en önskan om att få prova att odla gula hallon, så kanske.
Det första jag stötte på på min vandring i gångarna var blåbärsbuskar. På min önskelista över sorter jag kan tänka mig att prova finns sorten Polaris. Om man får döma utifrån namnet borde den ha chans att klara sig
Om sorten Polaris har jag hittat följande information på internet:

Half-High Blueberries

Polaris

Zone 3-7Delicate, Sweet3-4 Ft, Compact, UprightPolaris, a variety developed in Minnesota, is recommended where a cold-hardy, early ripening companion to Northblue or Chippewa is desired. The berries are aromatic and very sweet. For best pollination and fruit set, plant Polaris alongside other cold hardy varieties.
Jag har väl mest fastnat för att sorten är tidig och att den är köldtålig. Om nu sorten är nöjer sig med vår korta växtperiod i Norrbotten återstår att se. Jag har hittills ganska bra erfarenheter av buskblåbär trots kraftiga sorkangrepp på 3 av våra fyra buskar i vinter. Alla buskarna har trots allt överlevt. En buske som vi köpte, angiven som sorten north blue fick jättefin blodförg i fjol höst. En prydnad i sig.

Polaris anges som lika härdig som north blue på internet så självklart var jag tvungen att välja ut ett exemplar när jag såg att Plantagen hade den sorten till salu.

Inte så långt från blåbären fanns hallonbuskar. Några få exemplar av ett gult hallon, Golden queen, fanns till salu och jag kände att jag måste pröva. Tog en planta med många årsskott på väg med tanke på eventuell fruktsättning nästa år. Både hallonet och blåbäret anges på etiketten som härdiga till zon 4 här i Sverige så det blir till att försöka skydda dem så gott det går under vintern. Tips på vintertäckning tas tacksamt emot.

Jag ställde mina fynd åt sidan medan jag strosade och tittade på annat spännande. Att vädret i dag i Stockholm var fantastiskt gjorde det så mycket roligare.

Jag höll nästan på att köpa en ungersk blåsippa också...

Skickat via Blogsy